Historik om området

Hur mycket vet du egentligen om området du bor i?

Brf Loket 8 ligger mitt i Vasastans hjärta, precis på ”kanten” ner till Atlas-området, vid Rörstrandsgatans början och vid prisbelönta Vasaparken.

Varför heter det Rörstrand? Varför kallas det Atlasområdet? Varför heter vi Brf Loket och varför finns det ett lok på väggen i vår trappuppgång? Varför står det vid Torsgatan en staty av en Järnsmed och blickar ut över St Eriksplan? Vad har ”Karlsson på taket” med allt det här att göra?

Häng med på en historiebeskrivning, sammanfattad av en styrelseledamot som lagt lite för mycket tid på att lusläsa Wikipedia och andra källor.

Bild över St Eriksplan från Rörstrandsgatan, med Atlas till höger. (År 1915-2925)

RÖRSTRAND
Rörstrand känner många igen tack vare det (en gång) världsberömda porslinmärket med samma namn. Området Rörstrand omnämndes dock redan på 1200-talet, och namnet kommer från de vassrör som fanns längst med Klara Sjös stränder. Rörstrands egendom sträckte sig då från Norra Bantorget till Karlberg (!!). Porslinsvarumärket är alltså döpt efter området, och inte andra hållet.

På 1600-talet bedrevs ivriga försök i Europa att imitera det kinesiska porslinet som då blivit mycket populärt. 1726 startades därför den första svenska porslinsfabriken vid Rörstrands slott – ”Det Swenske Porcellains Wärket”. Denna fabrik hade under lång tid ensamrätt att framställa porslin i Sverige. Rörstrand är idag världens näst äldsta porslinvarumärke i världen efter tyska Meissen! (Idag ägs det dock av ett finskt bolag och porslinet tillverkas i Indonesien.)

Oljemålning över Rörstrands fabriker i början av 1900-talet. Målad av förmannen för gipsgjuteriet Erik Thor, anställd vid bolaget från 1901 till 1957. St Eriksbron till höger.


Snabbspola till 1860-talet, och Rörstrand är ett av landets största industrier och vid år 1900 var det 1100 anställa vid fabriken här i kvarteren. Rörstrand hade bland annat 50% marknadsandel av kakelugnar, så har ni någon bekant i Stockholm som har en gammal vacker kakelugn så är oddsen goda att den är Rörstrands-tillverkad.

Vid 1920-talet kom billigare porslin från utlandet, och Rörstrandsfabriken hamnade i finansiellt trubbel. Samtidigt växte Stockholm med raketfart, och man valde därför att år 1926 sälja marken, avveckla fabriken och flytta tillverkningen till Göteborg. Därefter byggdes alltså större delen av Birkastan och Rörstrandsgatan upp till det vi har idag – nästan alla byggnader är alltså byggda runt år 1929.

Idag finns inte så många spår kvar av det gamla fabriksområdet, men det finns om man letar. Det enda huset som står kvar från denna tid är Rörstrand Slott på Rörstrandsgatan. Detta hus är byggt på 1600-talet och användes som ägarnas bostad under fabrikstiden (men har varit allt från kungligt slott, fängelse och annat sedan tidernas begynnelse). Längre ner på Rörstrandsgatan (mot Karlberg) finns också en festlokal som enkelt kallas ”Porslinsfabriken”.

Ett annat påtagligt spår av Rörstrands-storhetstid, det är en idag förväxta kulle som man går runt när man promenerar eller cyklar över Klarastrandsleden till Karlsberg Slott. Tittar man noga på denna hög, så är denna faktiskt (bortsett från ogräset på toppen) helt bestående av porslinsrester! Det är en så kallad ”industrilämning”.

Porslinshögen vid gång- och cykelbron mellan Karlbergs Slott och Rörstrandsgatan

ATLASOMRÅDET
Området bakom vår kära förening kallas ju som bekant Atlasområdet – men få vet varför!

1873 bildades nämligen här AB Atlas (idag Atlas Copco) av ingenjören E. Fränckel och finansiärerna D. Francke och A.O. Wallenberg (som senare grundade SEB). Marken förvärvade Atlas från Rörstrand samma år. Affärsidén var att tillhandahålla allt som behövdes till det då kraftigt expanderande järnvägsnätet i Sverige. Oscar II själv närvarade vid invigningen av fabriken som låg nere i Atlasområdet, vilket tyder på hur stor och viktig satsningen på fabriken var.

Bild över Atlasområdet från Vasaparken, med St Eriksplan till höger. (År 1927)


Redan efter 2 år hade Atlas över 700 anställda, och var en av Sveriges största verkstadsindustrier. De hade redan då tillverkat över 600 järnvägsvagnar, mer än dubbelt så många som närmsta konkurrent. 1880 byggdes Atlas första lokomotiv.

1880-90 hade Atlas finansiella bekymmer och tvingades till företagsrekonstruktion. Till följd av denna fick man in nya pengar, och kunde modernisera fabriken – bland annat uppfann man en tryckluftsdriven nithammare för internt bruk. Snabbt insåg man det användbara och kommersiella i tryckluftdrivna verktyg, och några år senare så började man lägga om produktionen från vagntillverkning till tryckluftsmaskiner och mobila kompressorer (vilket är det de fortfarande bygger sin verksamhet runt än idag). 1917 levererades det sista lokomotivet från Atlasfabriken.

Inuti Atlasfabriken (år 1895)



Ungefär samtidigt som Rörstrands porslinsfabrik fick problem, fick också Atlas återigen finansiella problem – nu i eftervågorna av första världskriget. Detta, tillsammans med Stockholms kraftiga expansion, ledde till att man beslöt att lägga ner fabriken och kontoret i Atlasområdet och flytta till Sickla (där man har sitt huvudkontor än idag).

1927 revs fabriken och Atlas-området rensades, 1928 vann den nya stadsplanen för Atlas och Rörstrandsområdet laga kraft och 1929 stod BRF Loket 8 och våra kära grannfastigheter färdiga för inflytt.

Bild över Atlasfabriken, sett från Kungsholmen över St Eriksbron (år 1927)


DAGENS ATLASOMRÅDE
Atlasområdet är på ca 11 hektar och hade 2005 ca 2000 invånare. Området är tydligen ett av Sveriges mest tätbebyggda områden, med smala gator och ovanligt höga byggnader tack vare dess nedsänkta läge.

Atlasfabriken och tillhörande byggnader revs ju i sin helhet, men för den som är uppmärksam finns många anspelningar på dess historia. Gatunamn (Vulcanusg, Völundsg, Lokstallsg), kvartersnamn (Jätten) och fastigheter (Loket, Pistongen, Tendern) anspelar alla på dess historiska plats.

Samtliga nuvarande byggnader i Atlasområdet är alltså byggda runt 1928-1930, med ett undantag – nere vid Atlasmuren fanns tidigare Atlashallen som rymde tennishall, verkstad och garage. Denna rivdes på 70-talet och gav plats till det nuvarande huset som SÄPO ett tag huserade i. Fastigheten renoverades återigen 2015.

Atlasområdet är också väldigt känt för sina vackra takåsar, som man ser från många av vår förenings balkonger och även från de fyra ”portalerna” ner i Atlas från St Eriksplan och St Eriksgatan. Det var även på dessa takåsar som man antar att ”Karlsson på taket” flög runt, då barnboksförfattaren Astrid Lindgren bodde nere på Vulcanusgatan 12 under åren 1931-1941 då boken skrevs.

Om man gillar kriminalar-mysterier så kan man läsa på om det s.k. ”Vampyrmordet” som skedde här 1932. Uppmärksammat i SVT’s Veckans Brott så sent som 2012. Den researchen får ni dock göra själv…

Detaljplan över Atlas (år 1899)

ST ERIKSPLAN
St Eriksplan hette tidigare Helge Eriksplan, och refererar till Stockholms skyddshelgon St Erik. Platsen har byggts om i flera stora omgångar, bland annat 1997-1998 då man gjorde en större trafikomläggning och ombyggnation.

I slutet av 90-talet var St Eriksplan något av ett rock- och popklubbshjärta i Stockholm med både ”Studion”, ”Fritz Corner” och ”Tropicana Club”. Det fanns även en underjordisk squashhall!

2004 rustades St Eriksplan upp rejält och man renoverade upp det underjordiska utrymmet till det nuvarande parkeringshuset, samt anlade nya tunnelbaneuppgångar.

VASAPARKEN
Vasaparken anlades år 1898-1900, och är idag en fantastiskt livlig och central park. Här är lite väl utvald intressant fakta om Vasaparken och byggnader runtomkring:

Caféet i nordvästra hörnet var från början en offentlig och bevakad toalett, vilket syns om man tittar närmre på detaljerna

Under första världskriget användes parken som potatisland, likt många andra Stockholmsparker

Under sommar OS 1912 användes det som en träningsarena

Nyanlagda Vasaparken år 1900, sedd från Dalagatan


När barnboksförfattaren Astrid Lindgren flyttade från Atlasområdet år 1941, flyttade hon till Dalagatan 46 där hon bodde resten av sitt liv. Astrid sågs ofta promenerandes i Vasaparken, där hon nu har en särskild terrass döpt efter sig framför hennes lägenhetsfönster. 1944 halkade Astrid på en isfläck i Vasaparken, och fick förbli liggande med stukad fot ett tag därefter. Under denna tristress så skrevs historien om Pippi Långstrump!

Upprustning av parken skedde 2005 i samband med att Sabbatsbergsområdet rustadesupp. Då anlades den nuvarande konstgräsplanen (som blir isbana på vintern), terasser, lekplatser etc. Vann pris för bästa landsskapsaktitektur.

Sinnenas Trädgård – en terapeutisk park vid Eastmanvägen. Tillhör det närliggande demensboendet. Trädgården inrättades som ett redskap för rehabilitering av bland annat demenssjuka personer där alla sinnen hos besökaren stimuleras; syn, hörsel, lukt, känsel och smak. Väl värt ett besök om man vill ha en lugn stund!

Eastman Institutet – Eastman var en amerikansk uppfinnare och industriman som skänkte 3 MSEK till Stockholm stad 1930 öronmärkt för just barntandvård. Institet invigdes 1932 av kronprins Gustav VI Adolf. Eastman var en av männen bakom den moderna fotografin, och grundade Eastman Kodak Company. Gjorde liknande donationer till barntandvård runt om i världen.
“Det är ett medicinskt faktum att barn som får sina tänder omskötta har större chans att lyckas i livet, ser trevligare ut samt blir friskare och starkare. Mina pengar kan inte göra bättre nytta inom något annat område.” – George Eastman

Sven-Harrys konstmuseum – Museet ligger på högsta våningen, där våningen är inrett som en exakt kopia av Sven-Harrys tidigare hem på Ekholmsnäs 70-talet. Här finns konstverk från Edvard Much, August Stringberg och många andra.

Hoppas att ni tyckte det var lika intressant som jag att få lära sig mer om vårt fantastiska bostadsområde! Håll till godo, mvh T.O. (2020-06-12)